Studio Ghibli har producerat 23 titlar sedan grundandet i juni 1985: 22 biofilmer och en TV-film. Listan sträcker sig från debuten Laputa – slottet i himlen (1986) till den senaste långfilmen Pojken och hägern (2023), och rymmer klassiker som Min granne Totoro, Spirited Away och Prinsessan Mononoke. Nedan finns hela filmografin i kronologisk ordning, uppdelad på regissör, plus en genomgång av vilka filmer som faktiskt räknas till studions egen produktion.
Studio Ghibli grundades av Hayao Miyazaki och Isao Takahata tillsammans med förlaget Tokuma, med Toshio Suzuki som producent. Studion har sitt huvudkontor i Koganei utanför Tokyo och är känd för sin totoro-prydda logotyp, hämtad direkt ur Min granne Totoro.
Alla Studio Ghibli-filmer i kronologisk ordning
| År | Film | Regissör |
|---|---|---|
| 1986 | Laputa – slottet i himlen | Hayao Miyazaki |
| 1988 | Eldflugornas grav | Isao Takahata |
| 1988 | Min granne Totoro | Hayao Miyazaki |
| 1989 | Kikis expressbud | Hayao Miyazaki |
| 1991 | Minnen av igår (Only Yesterday) | Isao Takahata |
| 1992 | Porco Rosso | Hayao Miyazaki |
| 1993 | Jag kan höra havet (Ocean Waves, TV) | Tomomi Mochizuki |
| 1994 | Pompoko | Isao Takahata |
| 1995 | Om du lyssnar noga (Whisper of the Heart) | Yoshifumi Kondō |
| 1997 | Prinsessan Mononoke | Hayao Miyazaki |
| 1999 | Mina grannar Yamadas | Isao Takahata |
| 2001 | Spirited Away | Hayao Miyazaki |
| 2002 | Katternas rike | Hiroyuki Morita |
| 2004 | Det levande slottet (Howl’s Moving Castle) | Hayao Miyazaki |
| 2006 | Legender från Övärlden | Gorō Miyazaki |
| 2008 | Ponyo på klippan vid havet | Hayao Miyazaki |
| 2010 | Lånaren Arrietty | Hiromasa Yonebayashi |
| 2011 | Uppe på vallmokullen (From Up on Poppy Hill) | Gorō Miyazaki |
| 2013 | Det blåser upp en vind | Hayao Miyazaki |
| 2013 | Sagan om prinsessan Kaguya | Isao Takahata |
| 2014 | När Marnie var där | Hiromasa Yonebayashi |
| 2020 | Aya och häxan | Gorō Miyazaki |
| 2023 | Pojken och hägern | Hayao Miyazaki |
Två filmer delar alltså årtalet 2013: Isao Takahatas Sagan om prinsessan Kaguya och Miyazakis Det blåser upp en vind presenterades som ett par redan när Studio Ghibli och distributören Tōhō avslöjade dem tillsammans.
Hayao Miyazakis filmer på Studio Ghibli
Hayao Miyazaki står bakom nio av studions långfilmer och är den regissör som byggt varumärket internationellt. Han inledde med fantasyäventyret Laputa – slottet i himlen, löst inspirerat av Gullivers resor, och följde upp med Min granne Totoro samma år som Eldflugornas grav, en dubbelpremiär som satte tonen för studions spännvidd mellan sagostoff och krigsdrama.
Spirited Away (2001) blev vändpunkten internationellt: filmen vann en Oscar för bästa animerade film och en Guldbjörn i Berlin, och är fortfarande studions mest sedda titel utanför Japan. Innan dess hade Prinsessan Mononoke (1997) redan gjort avtryck i Japan med över 13,5 miljoner biobesökare, och blev 1999 den första Ghibli-film som gick upp på bio i USA efter att Studio Ghibli och Walt Disney Company tecknat ett distributionsavtal 1996.
Efter millennieskiftet fortsatte Miyazaki med Det levande slottet (2004) och Ponyo på klippan vid havet (2008), innan han 2013 meddelade att Det blåser upp en vind skulle bli hans sista film som regissör. Han höll löftet i tio år, tills Pojken och hägern (2023) blev en oväntad comeback och hans första långfilm sedan pensioneringen.
Isao Takahatas filmer
Isao Takahata var Miyazakis medgrundare men gjorde bara fem långfilmer under studions hela existens, samtliga mer konstnärligt drivna än kommersiellt inriktade. Eldflugornas grav (1988) skildrar två syskons överlevnad under andra världskrigets slutskede och räknas som en av animens mest gripande krigsskildringar. Minnen av igår (1991) blev ändå årets största japanska biosuccé med över två miljoner sålda biljetter, trots sitt vuxna, nostalgiska tonläge.
Takahatas sista film, Sagan om prinsessan Kaguya (2013), byggde på den urgamla japanska folksagan Taketori monogatari och tog nästan åtta år att animera i en distinkt, penselaktig stil som skiljer sig helt från studions vanliga look.
Nyare regissörer efter Miyazaki och Takahata
Under 1990- och 2000-talet släppte studion successivt fram nya regissörsnamn. Yoshifumi Kondō regisserade Om du lyssnar noga (1995) innan han avled bara tre år senare, och Hiroyuki Morita tog vid med en fri uppföljare, Katternas rike (2002). Hiromasa Yonebayashi debuterade med Lånaren Arrietty (2010) och gjorde sedan När Marnie var där (2014), studions sista långfilm före den första nedläggningen sommaren 2014.
Miyazakis son Gorō Miyazaki har regisserat tre titlar: debuten Legender från Övärlden (2006), Uppe på vallmokullen (2011) och nystartsfilmen Aya och häxan (2020), studions första helt 3D-animerade långfilm.
Är Nausicaä från Vindarnas dal en Ghibli-film?
Kort svar: nej, strikt taget. Nausicaä från Vindarnas dal (1984) regisserades av Hayao Miyazaki och producerades av Studio Topcraft, ett år innan Studio Ghibli officiellt grundades i juni 1985. Filmens framgång, och att medarbetarna från Topcraft blev grunden för den nya studion, gör att Nausicaä ofta räknas in i Ghiblis filmografi ändå. På studions egen webbplats listas den som en föregångare snarare än en av de 23 egna produktionerna, vilket är anledningen till att listor ibland landar på 23 titlar och ibland på 24.
Kortfilmer, TV-produktioner och samproduktioner
Utöver långfilmerna har Studio Ghibli gjort ett tiotal kortfilmer, de flesta visade enbart på Ghibli-museet i Mitaka, bland annat Mei to Konekobasu och Mizugumo Monmon. Studion har även varit medproducent på Ghost in the Shell 2: Innocence (2004) och tv-serien Ronja Rövardotter (2014), en svensk-japansk samproduktion efter Astrid Lindgrens bok. Vill du se hur alla långfilmerna rankas mot varandra i kvalitet finns en djupare genomgång i vår Ghibli-rankning.
För den som är ny till anime generellt och undrar var man ska börja är flera av Ghiblis titlar ofta rekommenderade förstaval, ett resonemang som utvecklas mer i vår guide för anime-nybörjare.